Liberala ungdomsföbundet och liberala studenter i Malmö

Äntligen har ett avskaffande av nämndemannasystemet kommit upp på den politiska agendan

magnusmoding — Wed, 28 Dec 2011 16:22:55 +0000

En undersökning om inställningen till det politiska domstolssystem vi har i Sverige idag bland aktiva domare utförd av SVT gav vid handen att 6 av 10 är negativt inställda till bruket av nämndemän i våra domstolar. Justitieminister Beatrice Ask menar också att en reform behövs. Socialdemokraterna var dock emot förslaget, vilket inte är särskilt förvånande med tanke på deras inställning till normprövning av domstolarna.

Varför behövs en reform?

Det nuvarande systemet bygger på en rädsla för att den allmänna samhällsopinionen inte ska få komma till uttryck i domstolarnas verksamhet. Man har därför byggt upp ett system där varje parti tilldelas platser baserat på andelen röster vid valet. Dessa platser ges till politiker som dock inte får ha någon juridisk erfarenhet. Man har på så vis försökt skapa en slags demokratisk legitimitet. Frågan är bara om det är eftersträvansvärt. Vi har idag en slags maktdelning mellan den lagstiftande och den dömande makten. Varje år väljer vi riksdagsledamöter som representerar väljarkåren och stiftar lagar. Den dömande verksamheten är dock komplex och det krävs djupare kunskaper inom juridik för att rättssäkerhet ska kunna uppnås. Denna kunskap besitter inte en lekman. Det finns därför en risk för att rättssäkerheten begränsas. Det är också djupt problematiskt när den allmänna opinionen ska återspeglas i domstolen. Det räcker med att ta två exempel. Föreställ dig en sverigedemokrat som sitter som nämndeman i Migrationsdomstolen. Har han den rätta kunskapen, och än viktigare har han en förmåga att agera objektivt i den givna situationen. Svaret på båda frågorna är givetvis nej. Detsamma kan antas gälla för en vänsterpartist som sitter i en hyresdomstol. Är det önskvärt att dessa lekmän som är politiskt tillsatta får styra domstolarna efter sin politiska övertygelse och inte efter gällande rätt? Jag anser inte det. Det är viktigt att även folkpartiet, liksom LUF står upp bakom Asks förslag och arbetar för att de politiserade domstolarna ersätts av mer rättssäkra, rent objektiva.

Magnus Moding

Min syn på hur skolans kvalitet kan förbättras

magnusmoding — Thu, 01 Dec 2011 18:06:29 +0000

Vi lever i en allt mer globaliserad värld där goda kunskaper i flera språk är a och o om man vill lyckas i arbetslivet. Därför anser jag att vi bör dra nytta av det faktum att den bästa möjligheten till inlärning är i tidig ålder. Därför föreslår jag att undervisning i engelska bör införas, under lekfulla former redan på dagis. Undervisningen i moderna språk bör inledas någon under lågstadietiden. Målsättningen är att varje elev ska vara minst helt tvåspråkig när den börjar högstadiet.

Betyg bör införas så tidigt som möjligt, helst redan i lågstadiet. De tidiga betygen ska baseras på nationellt fastställda nivåer och syftet med att tidigarelägga dem är att en bedömning av elevers svårigheter tidigare kan göras så att resurser snabbt kan sättas in.

Till skillnad från många så anser jag inte att den svenska skolan bör förstatligas. Varför inte? Det finns idag en stor kvalitetsskillnad mellan de kommunala skolorna, både mellan och inom kommunerna, det är jag fullt medveten om. Det är dock så att de kommunala skolor som håller väsentligt högre kvalitet än riksgenomsnittet riskerar att dras ned om de förlorar sin självständighet till staten. Mitt förslag går därför ut på att de skolor som får ett högt betyg av skolinspektionen och där en helhetsbedömning ger vid handen att de klarar sig mycket bra ska få fortsätta drivas i kommunal regi. Jag kan dock tänka mig en modell där lärarna är statligt anställlda eftersom det har en statushöjande effekt. Skolor med problem bör dock tvångstförvaltas av staten. Jag tror på en likvärdig skola, men tanken får inte drivas in absurdum. Jämlikheten står här inte i proportion till de negativa effekter ett totalt förstatligande skulle få. Rättssäkerheten är dock ofta bristfällig vid betygssättning och här har Björklund en poäng med idéen om ett förstatligande. Jag anser att lärarnas uppgift bör vara att undervisa eleverna. Betygssättningen bör göras av en central myndighet, vars beslut ska kunna överklagas. Betygssättningen skulle exempelvis kunna göras med mer omfattande nationella prov som rättas centralt, liknande IB(International Baccalaureat):s system med final exames.

Jag anser att det är utmärkt att gymnasieskolan har delats upp i teoretiska och praktiska program. Detta gör att många som inte har ambitionen att studera vidare slipper traggla ämnen som de inte känner att de kommer att få någon nytta av. Detta koncept bör utsträckas till att även omfatta högstadiet. Varför skulle man inte kunna dela upp högstadiet i ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program. Effekterna av detta skulle dels bli att de skoltrötta inte skulle behöva läsa ämnen som de inte vill eller känner behov av, men även att teoretiskt intresserade skulle slippa läsa praktiska ämnen som träslöjd, hemkunskap och teknik som de ändå aldrig kommer att ha någon direkt nytta av. Det svenska högstadiet har blivit en halvmesyr där båda intressena har tillgodosetts. Modellen fanns tidigare i Sverige, men existerar ännu i bla Tyskland.

Magnus Moding

Sverige bör snarast ansöka om medlemskap i NATO

magnusmoding — Wed, 30 Nov 2011 17:01:28 +0000

Jag har svårt att förstå att socialdemokratin håller fast vid Sveriges alliansfrihet trots att vi aldrig har varit alliansfria. Neutralitetspolicyn formades under andra världskriget som en säkerhetsåtgärd för att slippa dras in i kriget. Vi var dock inte neutrala eftersom eftergifter hela tiden gjordes gentemot nazisterna. Tyska trupptransporter tilläts ske genom landet. Det var inte en nödvändighet utan snarare ett test från tyskarnas sida för att se om de kunde se Sverige som en tyskvänlig stat. Att Sverige gjorde dessa eftergifter är oförlåtligt, precis som det är oförlåtligt att vi transporterade järnmalm till det tyska krigsmaskineriet. Eftersom försvarsmakten var svag kunde vi inte ha gått in i strider i början av kriget, men vi borde under senare delen ha hjälpt de allierade. Nästa exempel på svek var kalla kriget. Under detta valde Sverige att också ställa sig neutral. Alla visste dock att en invasion skulle ha kommit från Moskva och inte Washington och att det neutrala Sverige skulle ha kärnvapenbombats vid ett eventuellt tredje världskrig. Vi valde dock att ställa oss neutrala, till ingen nytta. Det var också oförsvarligt att vi väntade oss hjälp från NATO, men inte kunde tänka oss att hjälpa dem.

Neutralitetspolicyn är idag olyckligtvis så djupt förankrad att vi inte längre kan skilja mellan ont och gott. Det finns även ett förakt mot USA som jag inte kan förstå, varför förakta demokratins vagga som kämpar för att sprida demokrati och frihet? För att ta Libyen som exempel. Det blev långa diskussioner om Sverige skulle ingripa och regeringen blev tvungen att göra eftergifter gentemot Juholt genom att fastslå att de svenska flygstridskrafterna endast fick användas för spaning. Jag har svår att förstå Juholts resonemang. Vad hade Sverige att tjäna på denna försiktighet? Var man rädd att Khadaffi skulle angripa oss? Förtjänade inte befolkningen i Libyen skydd från sin ondskefulla diktator? Situationen är liknande den i Afghanistan och Irak där de tidigare regimerna förtryckte civilbefolkningen på olika sätt. Varför deltog inte Sverige i den koalition som sändes för att befria länderna? Varför är man så motvillig att ingripa med stridande förband och verkligen göra en insats? Jag anser att neutralitetsprincipen är förkastlig och vi bör därmed ansöka om medlemskap i NATO.

Magnus Moding

Ändrad tid på Caé liberal

josefinlindstrom — Wed, 30 Nov 2011 15:24:46 +0000

Café Liberal om Belarus har tidigarelagt till kl. 17.30. Annars gäller samma plats och samma tema.

Vi ses på tisdag!

avskaffa protektionismen inom EU

magnusmoding — Sun, 27 Nov 2011 18:24:58 +0000

Bildandet av EU är något av det bästa som hänt Europa. Det finns dock ett problem och det är att det finns protektionistiska inslag. Det första och allvarligaste problemet är jordbruksstödet. Det gör att överskottskvantiteter av livsmedel produceras, vilket är till skada för världshandeln. Åtgärden gör att livsmedelspriserna blir så låga att lantbrukare i u-länder inte kan exportera sina produkter till EU:s medlemsländer. Jordbruksstödet utgör således ett direkt hinder för fattigdomsbekämpningen. Det andra problemet är att man har satt upp en tullmur som fördyrar för företag som vill importera varor från länder utanför unionens gränser. Jag anser att tullavgifterna genast bör avskaffas eftersom det ultimata målet måste vara fri konkurrens i hela världen.

Magnus Moding

Nej till alla former av kvotering

magnusmoding — Fri, 25 Nov 2011 16:11:56 +0000

Det har ofta förts fram att kvotering skulle vara lösningen på alla problem som finns när det gäller diskriminering och bristande jämställdhet. Det är helt korrekt noterat att problemen finns, men metoden som ofta föreslås som en lösning, kvotering är oförenlig med den liberala ideologin. I det liberala samhället så är det varje enskild individs färdigheter som ska få avgöra vem som får en utbildningsplats, styrelseplats eller arbete. Det är djupt beklagligt att många väljer att frångå denna princip genom att föreslå kvotering. Vi måste sluta sträva efter att uppnå grupprättvisa, vilket tidigare legat på socialisternas bord och istället sträva efter ett samhälle där var och en kan lyckas baserat på egna meriter. Det har bland annat förts fram att kvinnor bör kvoteras in i styrelser. När det gäller privata företag så är det för det första en kränkning av äganderätten eftersom ägaren inte fritt kan avgöra vem som ska sitta i styrelsen. Det blir även problematiskt när det gäller offentligt ägda företag. En fastställd kvot skapar en oflexibel situation. Det kan finnas företag där det visar sig att fördelningen bland de som är bäst lämpade inte är 50/50. Det kan finnas företag där andelen manliga styrelseledamöter är 80% och det kan finnas företag där andelen kvinnliga styrelseledamöter är 90%. Ur ett meritokratiskt perspektiv så är det här inte något problem. Ett problem blir det först om det föreligger hinder för minoriteten att konkurrera på lika villkor och det får man i så fall försöka råda bot på genom en ökad kunskap ute i samhället. Bristande jämdställdhet tror jag kommer att försvinna av sig själv ganska snart eftersom samhället utvecklas i allt mer liberal riktning.

/Magnus Moding

Reformera sjukvården

magnusmoding — Tue, 22 Nov 2011 11:15:08 +0000

Den svenska välfärdsmodellen försvaras med näbbar och klor av både oppositionen och regeringen. Det finns dock ett viktigt moment som bör reformeras och det är sjukvården. En reform har redan gjorts av primärvården, det fria vårdvalet vilket är bra. Jag har svårt att se varför denna reform inte kan sträcka sig längre. Jag är medveten om att det skulle framstå som väldigt provokativt för många med privata sjukhus som drivs med ett vinstintresse, men är det i grund och botten verkligen så? Vi kan alla konstatera att dagens sjukvård fungerar dåligt. Vi har ett system med långa vårdköer och en illa fungerande organisation. Den som drabbas av detta är den enskilda individen. Jag anser att dagens system borde i grund och botten reformeras. För att inte hamna i samma läge som i USA där det är plånboken som styr vilket vård man får så föreslår jag att dagens planekonomiska system på sjukvårdens område ersätts av en sjukvårdspeng. Beloppet tilldelas varje individ en gång om året. Om beloppet överskrids så skjuter staten till pengar från de som inte har behövt utnyttja den fullt ut. I så motto skiljer den sig inte från dagens system. Den betydande skillnaden ligger dock i att det ska bli lättare för privata kliniker att etablera sig. Caremas misskötsel av sina patienter har ofta förts fram som ett argument mot en ökad privatisering av sjukvården. Det beror dock på att konkurrensen snedvrids eftersom de anställda inom den privata vårdsektorn inte omfattas av meddelarskyddet. En ökad privatisering av sjukvården bör därför följas åt av en breddning av meddelarskyddet. För att gå till det andra motargumentet baserat på orättvisor så har vänsterblocket fel. Det föreslagna systemet är inte på något vis orättvist eftersom det inte gynnar de rika på något vis. Alla patienter kan söka sig till vilket sjukhus de vill. En ökad konkurrens medför ofta ett incitament för den kvarvarande sjukvården i offentlig regi att effektiviseras och förbättras. Det är ytterst individen som tjänar på valfrihet. När det gäller motviljan mot att offentlig verksamhet drivs av vinstdrivande företag så har jag svårt att förstå denna kritik. Det är oftast så att vinsten uppnås genom minskade administrationskostnader och vad är negativt med det? Med dagens system löses alla problem genom att mer skattepengar skjuts till det offentliga. Det förefaller självklart att det inte medför något som helst incitament för förbättring. Dessutom har jag svårt att se varför socialdemokratin är ovilliga att överge en modell som inte fungerar och som hämmar utvecklingen av välfärden. Förr genomsyrades samhället av jantelagen som innebar att om jag fick en dålig vård eller utbildning så skulle min granne också få det.

/Magnus Moding

Café liberal!

josefinlindstrom — Mon, 21 Nov 2011 21:13:55 +0000

Liberaler!

Den 6/12 kommer Isabel Sommerfeld från InfoBelarus till LUF/LS Malmö för en kväll om Belarus/Vitryssland. Vi börjar kl. 18 och håller till i Folkpartiets lokaler på Östergatan 3 i Malmö. Som vanligt bjuds det på fika. Missa inte detta!

Vid frågor går det bra att kontakta Josefin på 0739544766.

Hoppas vi ses!

förnya och bygg ut svensk kärnkraft- för miljön och klimatets skull

magnusmoding — Fri, 18 Nov 2011 23:32:04 +0000

Man får ofta höra från Miljöpartiet att det är deras idéer om förnyelsebar energi som är den bästa vägen till en bättre miljö och en mindre klimatpåverkan. Deras teorier saknar dock verklighetsförankring och är inkorrekta.

Vi kan leka med tanken vad som skulle hända om alla landets kärnkraftverk plötsligt skulle stängas ned. Detta skulle leda till att importen av smutsig el från utlandet skulle öka kraftigt. Det är bara en marginell del av den befintliga produktionen som skulle kunna ersättas med vind- och vattenkraft. Vindkraft är alldeles för ineffektivt och det skulle krävas ett orimligt stort bestånd eftersom täckningsgraden är alldeles för låg. För att ta ett exempel så skulle det för varje nytt vindkraftverk som byggs krävas ett till, som reserv när vinden är för svag. Vattenkraft har dock utpekats som den ultimata energikällan och det är den väl också i teorin. Problemet är bara att den i praktiken är miljöskadlig. Det finns inte många orörda älvar kvar, där ekosystemen inte har förstörts av kraftverkens konstgjorda fördämningar. Det finns även teorier om att de har orsakat osedvanliga myggsvärmar. Det skulle således vara en katastrof om den befintliga produktionen ersattes med den från så kallade ”miljövänliga” och förnyelsebara energikällor.

Eftersom vindkraften inte är tillräckligt effektiv så hade det som jag tidigare nämnt krävts import av el från utlandet. Vad hade då detta fått för konsekvenser för miljön? Resonemanget är inte hypotetiskt då vi efter nedläggningen av Barsebäcksverket har börjat importera el från bla Danmark. Har då den elen kommit från förnyelsebara källor? Svaret är nej. Danskarna har fått öppna upp nedlagda kolkraftverk för att möta den ökade efterfrågan från Sverige. Hur rimmar det med den miljövänliga vision som vi anser oss ha? Nedläggningen av Barsebäcksverket har lett till en ökad klimatpåverkan då koldioxid är en växthusgas. Kärnkraften har den fördelen att den har noll klimatpåverkan.

Regeringens syn i frågan är alldeles för defensiv. Man har slagit fast att de befintliga verken ska få finnas kvar och att näringslivet själv ska få finansiera nya verk om behov finns. Jag är i övrigt emot statlig inblanding, men i det här fallet är det nödvändigt att investera i nya kärnkraftverk av flera skäl. För det första är kostnaden för nybyggnation hög och det är tveksamt om det finns privata investerare som är villiga att skjuta till tillräckligt med pengar. Jag skulle dock kunna tänka mig en modell för samarbete mellan privata företag och staten när det gäller finansieringen. För det andra så är problemet akut. Inställningen att det går utmärkt att fortsätta använda de befintliga verken är verklighetsfrånvänd. De byggdes under 1960-talet och tekniken och därmed även säkerheten är föråldrad. Kina har investerat i en ny generation kärnkraftverk som om de hade placerats i Fukushima hade kunnat motstå jordbävningen. Även Sverige borde investera i en ny generation kärnkraftverk. Detta hade minskat de minimala risker som finns med tekniken.

En annan kritik som ofta förts fram är att avfallet fortfarande är radioaktivt när det grävs ner i berggrunden och farhågor har förts fram när det gäller riskerna med detta. Detta problem skulle åtminstone delvis kunna lösas. I Storbritannien och Frankrike finns upparbetningsanläggningar där avfallet behandlas så att det kan återanvändas. Detta leder till minskat avfall. Sverige borde antingen anlita de brittiska och franska anläggningarna för detta eller investera i egna.

Den svenska linjen har byggt på en folkomröstning på 80-talet, vars demokratiska legitimitet kan ifrågasättas idag då större delen av dagens väljarkår saknade rösträtt. Den är också baserad på en rädsla för härdsmälta. Tjernobyl har ofta lyfts upp som ett skräckexempel av kritikerna. Tjernobyl hade dock en helt annan konstruktion än de svenska, eftersom reaktorerna där var omslutna av ett grafitlager. Detta grafitlager fattade eld vid härdsmältan och det var vid eldsvådan de radioaktiva ämnena spreds i atmosfären. De svenska kraftverkens reaktorer är däremot vattenomslutna, vilket gör att en eldsvåda inte kan inträffa. Påverkan på miljön vid en härdsmälta blir därför lokal.

/Magnus Moding

Magnus Moding

LANDSMÖTE 2011

emmawidman1 — Sun, 16 Oct 2011 17:17:38 +0000

För Liberala Ungdomsförbundet har landsmötet inneburit en kamp för att dra partiet i en riktning där större vikt sätts vid integritet och personlig frihet. Den mest betydelsefulla förändringen av partiets program är att drogtester i skolan inte längre är något vi ska stå upp för nationellt. Skolan är en plats för studier och trygghet. Jag tror att få vuxna hade tillåtit samma frivilliga drogtester på sin arbetsplats och det finns ingen anledning att särbehandla skolungdomar i detta avseende. Att frivilligheten i testerna kan diskuteras är ett argument som inte heller får glömmas bort. Den elev som väljer att avstå riskerar att ifrågasättas; både av föräldrar och skolkamrater.

Liberala Ungdomsförbundet stod upp för var avskaffandet av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS). Regler som baseras på hur länge man arbetat istället för kompetens kan inte och ska inte försvaras. Unga, duktiga och kompetenta personer ska inte kastas ut i arbetslöshet.

Det är också en framgång för Folkpartiet när man nu vill uppställa ett demokratikrav för vapenexporten. Liberala ungdomsförbundet har alltid värnat om den internationella solidariteten och gläds åt förslaget – vapen som säljs till diktatorer riskerar att vändas mot civila. Folkpartiet ger genom landsmötet en tydlig signal om att det är slut på smutsiga vapenaffärer i det fördolda.

Emma Widman