Min syn på hur skolans kvalitet kan förbättras

Vi lever i en allt mer globaliserad värld där goda kunskaper i flera språk är a och o om man vill lyckas i arbetslivet. Därför anser jag att vi bör dra nytta av det faktum att den bästa möjligheten till inlärning är i tidig ålder. Därför föreslår jag att undervisning i engelska bör införas, under lekfulla former redan på dagis. Undervisningen i moderna språk bör inledas någon under lågstadietiden. Målsättningen är att varje elev ska vara minst helt tvåspråkig när den börjar högstadiet.

Betyg bör införas så tidigt som möjligt, helst redan i lågstadiet. De tidiga betygen ska baseras på nationellt fastställda nivåer och syftet med att tidigarelägga dem är att en bedömning av elevers svårigheter tidigare kan göras så att resurser snabbt kan sättas in.

Till skillnad från många så anser jag inte att den svenska skolan bör förstatligas. Varför inte? Det finns idag en stor kvalitetsskillnad mellan de kommunala skolorna, både mellan och inom kommunerna, det är jag fullt medveten om. Det är dock så att de kommunala skolor som håller väsentligt högre kvalitet än riksgenomsnittet riskerar att dras ned om de förlorar sin självständighet till staten. Mitt förslag går därför ut på att de skolor som får ett högt betyg av skolinspektionen och där en helhetsbedömning ger vid handen att de klarar sig mycket bra ska få fortsätta drivas i kommunal regi. Jag kan dock tänka mig en modell där lärarna är statligt anställlda eftersom det har en statushöjande effekt. Skolor med problem bör dock tvångstförvaltas av staten. Jag tror på en likvärdig skola, men tanken får inte drivas in absurdum. Jämlikheten står här inte i proportion till de negativa effekter ett totalt förstatligande skulle få. Rättssäkerheten är dock ofta bristfällig vid betygssättning och här har Björklund en poäng med idéen om ett förstatligande. Jag anser att lärarnas uppgift bör vara att undervisa eleverna. Betygssättningen bör göras av en central myndighet, vars beslut ska kunna överklagas. Betygssättningen skulle exempelvis kunna göras med mer omfattande nationella prov som rättas centralt, liknande IB(International Baccalaureat):s system med final exames.   

Jag anser att det är utmärkt att gymnasieskolan har delats upp i teoretiska och praktiska program. Detta gör att många som inte har ambitionen att studera vidare slipper traggla ämnen som de inte känner att de kommer att få någon nytta av. Detta koncept bör utsträckas till att även omfatta högstadiet. Varför skulle man inte kunna dela upp högstadiet i ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program. Effekterna av detta skulle dels bli att de skoltrötta inte skulle behöva läsa ämnen som de inte vill eller känner behov av, men även att teoretiskt intresserade skulle slippa läsa praktiska ämnen som träslöjd, hemkunskap och teknik som de ändå aldrig kommer att ha någon direkt nytta av. Det svenska högstadiet har blivit en halvmesyr där båda intressena har tillgodosetts. Modellen fanns tidigare i Sverige, men existerar ännu i bla Tyskland.

Magnus Moding